Hur nyttjas varje träd bäst?

Skoglig träråvara är en av nycklarna till en hållbar utveckling. Användningsområdet är brett och antalet produkter är stort, inte minst i det som brukar kallas ”bioraffinaderi”. Skogforsk försöker nu tillsammans med Södra använda data för att bättre kunna matcha trädets och slutproduktens egenskaper.

För Skogsindustriernas magasin "Forum för Bioekonomi"
Hur nyttjas varje träd bäst?

I en ny rapport beskrivs hur digitala data och kunskaper om ved- och fiberegenskaper kan användas för att förbättra både effektivitet i produktionsprocesserna och kvalitet i slutprodukten. Till exempel hur man kan analysera ett specifikt träd och redan i skogen avgöra vilken produkt det lämpar sig för.

– Skogforsks styrka är att vi jobbar med de data och de praktiska problem som finns där ute just nu, alltså en tillämpad forskning. Vi jobbar helst utifrån de utmaningar som finns hos våra partnerföretag, så av den anledningen har vi siktat in oss på två olika case tillsammans med Södra, berättar Maria Nordström på Skogforsk.


En del av arbetet är fokuserad på massaved och en mot sågade träprodukter. Målet är att undersöka vilken potential som finns i att använda ytterligare information om skogen och virket, hela vägen fram till industrin och dess kunder, för ett ökat värde och ännu bättre kvalitet.

– Vi kanske sitter på en outnyttjad potential när det gäller att använda virket på ett mer värdeskapande sätt och tillämpa befintlig information som idag inte nyttjas längs hela värdekedjan, säger Magnus Petersson som är chef för skogsskötsel och entreprenörsutveckling på Södra.

Matchning av råvara och slutprodukt

Stockdimensioner, färskhet samt vilka ved- och fiberegenskaper råvaran besitter är viktiga parametrar för att matcha råvara och slutprodukt. Genom att kombinera uppgifter om dimensioner, trädslag och växtplats som samlas in av skördaren – med information om trädens ålder från skogliga register – kan ved- och fiberegenskaper modelleras och beskrivas för industrikunden.

– Vi ska börja i liten skala och med små steg. Till exempel vill vi studera hur stor potential det finns för en mer detaljerad sortering av virke redan i skogen och hela vägen fram till industrin. Där kan vi förbättra slutprodukten och samtidigt ha ett mer optimalt utnyttjande av råvaran, fortsätter Magnus Petersson.

Digitala egenskapsdeklarationer

Genom att bygga ett system med digitala egenskapsdeklarationer, där digitala data beskriver den stående skogen och de skördade produkternas yttre och inre egenskaper, kan informationen komma till användning i olika tillämpningar. Därigenom skapas goda förutsättningar för att öka både kvalitet och värdeutbyte genom bättre matchning mellan råvaran och slutprodukten.

– Industrin vet helt enkelt bättre vad det är som kommer in och slipper lägga massa tid och energi på att sortera upp det på plats. På så sätt kan man också bättre planera avverkningar och gallringar utifrån vilken slags råvara som behövs i industrin just nu, säger Maria Nordström avslutningsvis.