Därför är kronviltet så svårjagat.
Att kronviltet återigen blivit ett jaktbart vilt är något som glädjer många jakt- och viltintresserade. Att lyckas fälla en kronhjort är en utmaning som givetvis leder till stor tillfredsställelse. Med dess skarpa sinnen är den mycket svårjagad, men delvis också på grund av bristande kunskap och jakttradition.
För Sveaskogs magasin "Forum"
Det finns många olika aspekter på varför kronviltet är en svårjagad art och varför man så gott som aldrig når upp till de avskjutningsmål som sätts. För att få jaga vuxet kronvilt bildas skötselområden med en skötselplan. I den skall en långsiktig målsättning beskrivas både vad gäller avskjutning samt åtgärder för att motverka eventuella skador på skog.
– Anledningen till varför man inte når upp till avskjutningsmålen beror dels på olika karaktäristiska drag hos arten kronvilt men också mycket beroende på sättet vi jagar och vilken jakttradition vi har, säger Ronny Löfstrand.
Till skillnad från till exempel älgen är kronviltet utvecklat i öppnare landskap, något som blir tydligt när det kommer till dess sinnen så som syn. En älg som kommer mot ett pass på långt håll kan vara förlåtande gentemot rörelser, kronviltet har med dess skarpa syn däremot en lägre tröskel och tar snabbt till flykten.
Att vi sedan också saknar en jaktlig tradition vad gäller kronvilt är tydligt. Att jaga kronvilt på samma sätt som man jagar älg är inte att rekommendera. Framför allt eftersom det är en art med en social struktur, alltså ett grupplevande djur till skillnad mot älgen.
– Det är svårt att selektivt välja och skjuta rätt djur när man jagar med till exempel ställande eller stötande hund. Man ska nog istället se och lära sig av kronviltsförvaltningen nere på kontinenten där den stora delen av jakten består av smyg- eller vakjakt.
Just artens annorlunda ekologi är något vi jägare över hela landet måste bli bättre på. Att skjuta fel djur i en kronviltspopulation kan orsaka stor skada. Detta i och med att de har en helt annan social organisation än jämförbara arter så som rådjur och älg.
– Skjuter man en platshjort precis i början av en etablering riskerar man att bli av med brunsten under flera år innan det kommer en ny hjort som har blivit tillräckligt gammal och mogen för att bli accepterad av hindarna och då kan etablera en brunstplats. Att skjuta ledarhinden, den äldsta hinden som leder övriga hindar, kalvar och ettåringar, kan också skapa problem eftersom det då lätt blir splittring i gruppen.
Många har redan idag den kunskap som krävs och på flera platser i Sverige har jakten på kronvilt så gott som konkurrerat ut älgen vad gäller inriktning och intresse. Framtiden ser ljus ut för kronviltet, i och med att populationen blir större och kunskapen ökar vilket kan leda till en god och balanserad förvaltning liksom bra jakt.