WRITING

Effektivisering och bättre precision är två grundbultar för att göra skogsbruket än mer hållbart, och att få träråvaran att räcka till ännu mer. Urban Nilsson, professor vid SLU, är inblandad i två projekt som främjar just detta.

Skoglig träråvara är en av nycklarna till en hållbar utveckling. Användningsområdet är brett och antalet produkter är stort, inte minst i det som brukar kallas ”bioraffinaderi”. Skogforsk försöker nu tillsammans med Södra använda data för att bättre kunna matcha trädets och slutproduktens egenskaper.

Med hjälp av AI (artificiell intelligens) ska data enklare kunna användas för att fatta klokare beslut.

Digitalisering och hållbarhet är heta frågor inom skogsbrukande. Men hur ser egentligen kopplingen mellan dem ut – och hur kommer skogsbruket in?

Enligt Peter Holmgren har skogens ekonomiska värde i kombination med privat ägande och långvarig skogspolitik lett till att skogsbränder och andra skador på svensk skog har minskat kraftigt. Dessutom värnas många biologiska, kulturella och sociala värden av ansvarsfulla markägare.

En utmaning för en växande bioekonomi, där marknaden efterfrågar biobaserade alternativ till fossila, är den parallella utvecklingen med ökade naturvårdsavsättningar.

Eftersom Sverige är lokaliserat i det som kallas för det boreala barrskogsbältet, eller "taigan", är just barrträd så som gran och tall de primära trädslagen om man ser till landet i stort. Ju längre söderut du reser desto mer lövträd finner du. Lövträd är också generellt bättre på att självså sig, vilket är en viktig orsak till det fokus som skogsbruket under lång tid har haft på barrträden.

Hur skogsägare brukar sin skog står dem fritt så länge de följer Skogsvårdslagen, som bland annat slår fast att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning.

Bakom alla saker vi använder finns en råvara. Eller flera. De får sällan särskilt mycket uppmärksamhet. Design och funktion är ofta viktigare än vad något är tillverkat av. Men i takt med engagemanget för en hållbar utveckling växer också intresset för råvaran. I jakten på alternativ till olja och kol blir skogen allt viktigare. Följ med på en resa om hållbar råvaruframställning i det svenska skogsbruket.

Mattias Ackesten på Johans Åkeri i Kolsva är först i världen med att ha bytt ut kranhytten mot VR-glasögon. Med hjälp av ett så kallat "HiVision™"-system kan han nu sitta kvar i lastbilshytten och lasta.

Trots att demokratin växte fram för över 2 500 år sedan finns det fortfarande utrymme för förbättring. Scout tog en titt på demokratikartan och upptäckte att det finns mycket att jobba på, även i vårt avlånga land.

På jorden finns det över sju miljarder människor med olika kroppar – olika näsor, ögon, armbågar, ögonbryn, vader och rumpor. Scout har försökt ta reda på varför det ibland är jobbigt att vara unik, och varför det är så viktigt att tycka om sin egen kropp.

By offering new lighting solutions, Mono sets out to help professionals customizing their own lighting ideas. Mono presents solutions that combine contemporary design and new technologies with cost-effectiveness and long-term functionality.

Sveriges skogar har en av de mest blandade ägarstrukturerna i världen med privatpersoner, företag och offentlig sektor som exempel. Det finns dessutom en relativt stor frihet inom lagens ramar för hur man brukar sin skog. Hur kommer det sig då att så många ändå väljer samma sätt att bruka och skörda sin skog? Hur har traditionen egentligen utvecklats till det som är standard idag och varför passar det Sverige?

Skogstekniska klustret har tillsammans med sina samarbetspartners arrangerat sju skogskollon för unga tjejer under 2017. Sist ut är ett kollo där tjugo förväntansfulla tjejer fick ge sig ut i Skogen utanför Burträsk. 

Att de flesta som arbetar med eller i skogen har ett intresse för jakt och fiske är någonting man ganska lätt vågar påstå, utan att egentligen ha varken vetenskapliga- eller statistiska belägg för det. 

Att kronviltet återigen blivit ett jaktbart vilt är något som glädjer många jakt- och viltintresserade. Att lyckas fälla en kronhjort är en utmaning som givetvis leder till stor tillfredsställelse. Med dess skarpa sinnen är den mycket svårjagad, men delvis också på grund av bristande kunskap och jakttradition.

Genom ett samarbete mellan Sveaskog och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har Sverige kunnat exportera nio tjädrar till området Thüringen i mellersta Tyskland. 

Få viltarter berör lika mycket som kronhjorten. Med sin ståtlighet och sitt respektingivande uttryck hålls den av många som ett av de absolut mest förnäma högvilten. Att arten nu är på stark frammarsch och blir en allt vanligare syn över hela landet är något som glädjer många, men det ställer också till en hel del problem, inte minst för skogsägare.

Vinterns snö och kyla ställer till stora problem för skogens djur- och växtliv. FORUM ringde upp Sveaskogs naturvårdschef Stefan Bleckert för att reda ut vilka djur som egentligen kommit med den bästa lösningen.

I 60 år har produktiviteten i skogsbruket pekat stadigt uppåt. När den nu stagnerar kraftsamlar hela skogsnäringen för att tillsammans utveckla framtidens skogsteknik.

Det har tidigare skrivits om Svenska Skogsplantors satsning på mikroplantor, det vill säga små, små plantor inte större än en halv cigarill. En viktig nyckel för att lyckas med projektet är de transplantationsrobotar som sedan våren 2014 finns på Vibytorp och våren 2015 finns på Trekantens Plantskola. 

Två mil sydost om Arvidsjaur hittar vi den lilla byn Abborrträsk med cirka 150 invånare, ett välkänt mecka för inbitna fiskare från världens alla hörn. Vi lät eldsjälen och urnorrlänningen Sonny Holmberg berätta om varför han tillsammans med Sveaskog har världens bästa rödingvatten.